Nästan alla har någon gång sovit dåligt. En tung arbetsperiod, oro eller sjukdom stör sömnen, och oftast återställs rytmen av sig själv när situationen lugnar ner sig. Problemet uppstår när sömnlösheten hänger kvar och börjar leva sitt eget liv. Läkarens uppgift är att skilja ett tillfälligt sömnproblem från långvarig sömnlöshet, känna igen en eventuell sjukdom bakom den och hänvisa till en behandling vars effekt håller i sig.
Tillfällig och långvarig sömnlöshet
Tillfällig sömnlöshet varar högst några veckor och hänger i regel ihop med en identifierbar orsak: stress, en livsförändring, smärta, resor eller skiftarbete. Tillfälliga sömnsvårigheter är ofta en normal reaktion på en belastande situation.
Om långvarig sömnlöshet talar man enligt rekommendationen God medicinsk praxis när svårigheter att somna, att sova sammanhängande eller att man vaknar för tidigt besvärar minst tre nätter i veckan, har pågått i minst tre månader och försämrar funktionsförmågan på dagen. I det här skedet har den ursprungliga orsaken ofta redan försvunnit, men oron för sömnen, vakandet i sängen och en oregelbunden rytm håller sömnlösheten vid liv.
En enstaka dålig natt är inte farlig, och sömnmängden behöver inte mätas på minuten. Det väsentliga är hur du orkar på dagen.
Vad du kan göra själv
Grunden för behandlingen av sömnlöshet är beteendepåverkande behandling, inte läkemedel. Principerna kan du börja med själv:
- Regelbunden rytm. Stig upp samma tid varje morgon, också på veckoslutet. Uppvaknandet förankrar sömnrytmen bättre än sänggåendet.
- Sängen är till för att sova. Gå till sängs först när du är trött. Om sömnen inte kommer på ungefär 20 minuter, stig upp, gör något lugnt i dämpat ljus och gå tillbaka först när du är trött.
- Ta inte igen sömn. Långa tupplurar och tidigt sänggående splittrar nattsömnen. En kort tupplur på under en halvtimme före eftermiddagen är en annan sak.
- Att begränsa tiden i sängen är en effektiv behandlingsmetod, men genomförandet och de trygga gränserna planeras tillsammans med en yrkesperson.
- Lugn kväll. Koffein bara på förmiddagen, alkohol inte som sömnmedel: den gör det lättare att somna men stör senare delen av natten. Ljusa skärmar och arbetsärenden bort en timme före sänggåendet.
- Rör på dig på dagen, helst utomhus när det är ljust. Tung motion bör inte förläggas till sena kvällen.
- Orostid. Skriv på dagen ner det som snurrar i huvudet och vad du gör åt det i morgon. I sängen behöver ingenting lösas.
- En sömndagbok över ett par veckor är den värdefullaste informationen för läkaren: tider för sänggående, insomnande och uppvaknande samt piggheten på dagen.
Det här är samma principer som kognitiv beteendeterapi för sömnlöshet (KBT-I) bygger på. Under handledning är den förstahandsbehandlingen vid långvarig sömnlöshet, och effekten kvarstår efter att behandlingen avslutats.
Sömnmedlens plats
Ett sömnmedel kan hjälpa över en kort period på högst ett par veckor när tillfällig sömnlöshet är svår. Förstahandsbehandlingen vid långvarig sömnlöshet är KBT-I, och en eventuell medicinering bedöms individuellt. Bensodiazepiner och liknande läkemedel förlorar sin effekt vid långvarig användning, skapar beroende och ökar fall och minnesproblem hos äldre. Om ett sömnmedel har använts länge ska det inte avslutas tvärt, utan trappas ner planmässigt tillsammans med läkaren. Melatonin kan hjälpa till att flytta rytmen och hos en del äldre, men inte heller det är ett universalmedel.
När är en läkarbedömning befogad
- sömnlösheten har pågått över en månad trots egenvård
- tröttheten stör arbetet, bilkörningen eller vardagen
- tecken på sömnapné: kraftiga snarkningar, andningsuppehåll som en närstående lagt märke till, huvudvärk på morgonen, att vakna trött oberoende av sömnens längd eller att somna till på dagen
- tecken på depression: nedstämdhet, ingenting intresserar, uppvaknanden på småtimmarna, hopplöshet
- rastlösa ben eller smärta håller dig vaken
- sömnlösheten började efter att ett nytt läkemedel inleddes
- du använder sömnmedel eller alkohol regelbundet för att somna
Läkaren utreder om det finns en sjukdom i bakgrunden, som sömnapné, en störning i sköldkörtelns funktion, depression eller smärta, och behandlar den. Behandlingen av enbart sömnlöshet kan ofta inledas på distans, och vid misstanke om sömnapné hänvisar läkaren till sömnundersökning.
Sök genast jouren eller ring 112 om
- du har självmordstankar eller är rädd att du inte kan hålla dig trygg
- du inte har sovit på flera nätter och är förvirrad, ser eller hör saker som andra inte gör, eller handlar på ett sätt som är främmande för dig
- sömnlösheten åtföljs av bröstsmärta, andnöd eller plötslig kraftig ångest som inte släpper
Samtalsstöd får du också från MIELI rf:s kristelefon på svenska, 09 2525 0112, som har begränsade öppettider. Om du är i omedelbar fara, ring 112.
Så kan Treat hjälpa
I Treat kan du berätta om din sömnlöshet med egna ord, och tjänsten ställer preciserande frågor. En legitimerad läkare bedömer situationen vanligen inom några minuter under betjäningstiden, berättar vad sömnlösheten sannolikt beror på, ger vårdanvisningar och hänvisar vid behov till undersökningar eller en vårdrelation. Treat är ingen jourtjänst: ring 112 i en nödsituation.
Den här artikeln är allmän hälsoinformation och ersätter inte en individuell läkarbedömning.