God medicinsk praxis-rekommendationen om kolesterol (Käypä hoito) uppdaterades en aning i september 2026. Ändringarna är inte omvälvande, men några av dem gäller i praktiken varje vuxen, inte bara dem som redan har en konstaterad kärlsjukdom. Här är fem saker som jag tycker att man bör känna till.
Kort om termerna: LDL är det "onda kolesterolet" som cirkulerar i blodet och lagras i kärlväggarna. Lipoprotein(a), Lp(a), är en LDL-liknande partikel vars halt till stor del är ärftlig.
1. Mät Lp(a) en gång i livet
Enligt rekommendationen räcker det i regel att mäta lipoprotein(a) en gång i livet. Värdet preciserar den individuella riskbedömningen för kärlsjukdom vid sidan av LDL, och det behöver inte mätas på nytt.
Ett annat preciserande mått är ApoB, apolipoprotein B. Det kunde precisera riskbedömningen utöver LDL, men det används inte rutinmässigt i Finland, eftersom evidensen för dess kostnadseffektivitet är bristfällig. I praktiken kan en ApoB-mätning vara tillgänglig via företagshälsovården eller den privata hälso- och sjukvården.
2. Om värdena aldrig mätts, mät dem
Enligt rekommendationen mäts blodfetterna senast vid 40 års ålder och därefter minst vart femte år; en tidigare mätning är motiverad särskilt när det finns riskfaktorer. Min egen rekommendation är djärvare: om dina värden aldrig har mätts, låt mäta dem nu i stället för att vänta till 40-årsdagen. Orsaken kommer i punkt fem.
3. Ett för lågt LDL är inte skadligt, men målet beror på risken
Den gamla oron för att kolesterolet skulle sjunka "för lågt" kan man släppa. Ett för lågt LDL är inte skadligt. Målnivån beror ändå på den totala risken: för en person med låg risk är LDL-målet under 3,0 mmol/l, och det mycket låga målet, under 1,4 mmol/l, gäller bara patienter med mycket hög risk, till exempel dem som redan har en konstaterad kärlsjukdom.
4. Först levnadsvanor, sedan läkemedel vid behov
För en person med låg risk eftersträvas målet i första hand genom levnadsvanorna. Det viktigaste är att behandla övervikt, och dessutom får man sannolikt ner LDL rätt behändigt med kosten.
Behovet av läkemedel avgörs utifrån den totala risken och en individuell bedömning, inte utifrån en enda siffra: ju högre risk, desto lägre mål och desto lättare är ett läkemedel motiverat.
5. Det handlar om exponeringen under hela livet
Ett LDL som länge varit förhöjt kan orsaka kärlskador i framtiden, även om de övriga riskfaktorerna för kärlsjukdom är få. Till exempel en idrottande person som inte röker kan ändå bära på en kolesterolbelastning som byggts upp under många år.
Det är det som menas med livslång exponering: för kärlen är det inte bara det nuvarande värdet som spelar roll, utan hur högt LDL har varit och hur länge. Därför lönar det sig att känna till sina värden redan som ung.
Hela rekommendationen finns på Käypä hoito-webbplatsen (på finska): Dyslipidemier, God medicinsk praxis-rekommendation.
Ring genast 112 om
Kolesterol är inget jourärende, men kärlsjukdomens plötsliga följder är det.
- du har tryckande bröstsmärta som inte går över i vila
- du har symtom på stroke: ensidig svaghet eller domning i armar eller ben, hängande mungipa, sluddrigt tal eller plötslig synstörning
Diskutera dina värden med en läkare
Siffrorna är bara en utgångspunkt. Diskutera dina egna värden och ett eventuellt behov av behandling med en läkare som känner din helhetssituation. Treats läkare kan under betjäningstiden bedöma i chatten om du behöver undersökningar.
Den här artikeln är allmän hälsoinformation och ersätter inte en individuell läkarbedömning.